Fredrik Jacobsson
En gång i månaden presenterar Pedagog Härryda en intressant profil från våra verksamheter. Denna gång möter vi Fredrik Jacobsson, SO-lärare och AI-ambassadör på Djupedalsskolan.

Fredrik har arbetat på Djupedalsskolan sedan december 2002.
Härryda kommun vill skapa Sveriges bästa skola – från förskolan till gymnasiet. Hur tolkar du den målbilden och hur bidrar ni till den i ert dagliga arbete?
- För mig handlar det i första hand om att både personal och elever ska må bra i skolan och uppnå sina mål. Det är det viktigaste.
Vi fokuserar på grunderna, att eleverna lär sig läsa, skriva, räkna och att de kan samarbeta med andra. Det psykologiska välmåendet är grunden. När eleverna mår bra och behärskar baskunskaperna löser sig många saker av sig självt. Bra resultat brukar följa naturligt när grunderna är på plats.
- I vårt dagliga arbete jobbar vi helt enkelt så bra vi kan tillsammans med eleverna och stöttar varandra som kollegor. Det är så vi bidrar till att skapa Sveriges bästa skola.
Vad inspirerar dig just nu i din yrkesroll och vad vill du utveckla mer framöver hos er?
- Det som inspirerar mig mest är den snabba tekniska utvecklingen, särskilt hur AI utvecklas. Det går väldigt fort. Om jag jämför med några år tillbaka så är utvecklingen nästan osannolik. Det påverkar naturligtvis våra elever och deras framtid. Så för oss handlar det om att hitta rätt balans mellan människa och teknik.
- Jag var med från början i digitaliseringen på skolorna och jag vill inte att vi ska hamna i samma fälla igen, där ”vi” trodde att tekniken skulle lösa allt av sig själv. Det fungerar inte så utan vi behöver en filosofi bakom användandet. Jag tycker att vi gör det rätt bra här på skolan. Vi använder datorn när vi behöver den men vi tränar också eleverna i att skriva för hand, räkna och läsa på traditionellt sätt där det passar. Det hjälper eleverna med bland annat läsförståelse och handmotorik.
- Just nu rättar jag de nationella proven och det visar tydligt varför det är viktigt. Elevernas handskrift behöver vara läslig annars får de svårt på proven. Vi behöver både teknisk kunskap och klassiska färdigheter. Det viktiga är att fortsätta göra det vi redan gör bra, vi har nöjda elever som uppnår sina mål. Det är verkligen det centrala.
Vad är du stolt över att ni lyckas med här på skolan?
- Om jag tittar på vad vi har gjort nyligen så är jag imponerad över hur våra elever i årskurs sex och årskurs nio har kämpat med de nationella proven under våren. De har verkligen gjort sitt bästa.
- Jag är också väldigt imponerad över hur våra elever i årskurs nio ställde upp i tävlingen Tough Viking i Slottsskogen. Det var cirka trettio elever tillsammans med personal och det jag tycker imponerande mest var hur de hjälpte varandra. Alla fick vara med, oavsett nivå. Det är så det ska vara.
- Tittar jag långsiktigt så är jag stolt över hur våra förstelärare har jobbat med AI under hösten. De har inte bara adopterat det nya utan de har gjort det på rätt sätt med fokus på GDPR och EU:s AI-direktiv. Det är viktigt att vi inte bara springer på utan att vi förstår vad vi gör. Alla ska med men på ett genomtänkt sätt. Det kräver att vi förstår grunderna så vi inte gör misstag med personuppgifter eller annat. Våra förstelärare har gjort ett jättebra jobb med det.
En del i din tjänst är att vara AI-ambassadör. Vad innebär din roll som AI-ambassadör?
- Jag ser det som en brygga mellan det som sker i skolan och utvecklingen på central nivå i kommunen. Utvecklingen sker på båda nivåerna och det är viktigt att det är kopplat till varandra.
- Jag undervisar inte kollegor i AI genom formella utbildningar utan jag är mer för att ta en kaffe och sitta ner och prata med dem. Det viktigaste för mig är att hitta vad som gagnar varje person, det blir en helt annan motivationskraft då än att när det någon berättar för dem hur de ska arbeta.
- Sedan är det viktigt att höja lägstanivån bland kollegorna snarare än att tvinga alla att arbeta på liknande sätt. Jag försöker vara tillgänglig, ge tips och ha koll på vad som händer runt omkring. Jag behöver inte kunna allt själv – jag vet till exempel inte precis hur språklärarna gör, men jag vet att de håller på med AI och kan tipsa andra om att prata med dem.
- Vi är två AI-ambassadörer här på skolan, det är bra för då kan vi kan stötta och vara bollplank till varandra. Cirka tio procent av vår arbetstid är avsedd för ambassadörsuppdraget.
Vilka möjligheter och utmaningar ser du med AI inom verksamheten?
- Det finns många konkreta sätt att använda AI på som sparar tid och höjer kvaliteten på undervisningen. Vi kan till exempel skapa arbetsuppgifter utifrån läroplanen för varje årskurs och ämne. Språklärare kan skapa spanskatexter med läsförståelsefrågor. Vi har också testat textspel, klassiska spel där eleverna får fyra alternativ att välja mellan och välja väg genom en historisk händelse, till exempel franska revolutionen. Det är blir både roligt och pedagogiskt. Jag berättar för eleverna när jag har använt AI, det är en bra träning för dem att förstå vad som är AI-genererat och vad som inte är det. Vi använder även AI för att tyda handskrift vilket underlättar mycket i vårt arbete. Flera kollegor har blivit så vana vid AI att de inte vill jobba utan det längre, det är precis så som vi vill att det ska vara.
- Men det finns gränser som är viktiga: vi använder aldrig AI för att sätta betyg eller göra formella bedömningar. Vi måste tänka på GDPR och lagstiftningen. Det handlar om att använda det säkert, vi är myndighetspersoner och vi ska använda teknik på ett ansvarsfullt sätt.
- En utmaning med AI är källkritik, vi måste lära eleverna att ifrågasätta material och information. Bara för att något visas på till exempel TikTok, innebär det inte att det inte sant, AI-genererade filmer blir bättre och bättre. Det finns även en miljöaspekt som vi kanske inte alltid tänker på. Hur mycket energi och vatten använder AI? Vi tenderar att ta AI för givet utan att tänka på hela kedjan.
- En aktuell utmaning har eleverna i årskurs nio som ska välja gymnasieinriktning och många undrar om deras drömyrke kommer att finnas kvar om fem år. Vissa yrken börjar redan ersättas. Det skapar en framtidsångest hos eleverna och det måste vi hantera på ett sätt som gör att de mår bra och blir sociala människor.
Vad tror du är viktigast för att AI ska bli ett stöd i undervisningen och inte bara ännu ett digitalt verktyg?
- Det handlar om vana och kultur. AI behöver bli en naturlig del av vardagen och inte något som är påtvingat uppifrån. Det var likadant med datorn tidigare, innan den kom skrev vi för hand. Nu är datorn ett helt naturligt verktyg för oss. Vi använder den när det är effektivast men vi skriver fortfarande för hand ibland. Det är det så det behöver bli med AI också, användandet växer fram när folk ser fördelarna. AI kan vara väldigt arbetsbesparande men det kan också bli farligt om man rusar in i det utan att tänka. Vissa kanske aldrig kommer att använda AI mycket och det är okej. Det viktiga är acceptansen, att det är ett verktyg bland många andra.
Hur är hållningen här på skolan kring AI-utveckling?
- Vi har arbetat för att skapa en bra bredd här på skolan. Vi är två AI-ambassadörer och våra fyra förstelärare på skolan har också arbetat mycket med AI. Under hösten var AI ett utvecklingsområde som förstelärarna ansvarade för. Det har gjort att många i personalen redan börjat testa och utforska AI. Det är viktigt att vi inte tvingar fram något utan att vi låter det växa fram. Utvecklingen sker redan på skolan och lärarna använder det på olika sätt.
Vad skulle du vilja säga till kollegor som ännu inte börjat testa AI?
- Börja enkelt: Vad tjänar jag på det här? Kan jag göra något jobbigt eller en arbetsuppgift på ett enklare sätt? Om du är språklärare, gör en text med läsförståelsefrågor till. Prova, du kan alltid fråga en kollega eller en AI-ambassadör om tips. Det handlar om att hitta idéer. Vilka arbetsuppgifter som är tidskrävande och jobbiga för mig och kan AI hjälpa mig med dem.
- Jag har kollegor som var väldigt skeptiska till AI för ett år sedan och nu är de helt begeistrade. De såg att det är ett verktyg de kan använda och då förändrades allt. Så att börja prova AI är första steget.
Hur ser du på AI i skolans värld fem år från nu?
- Jag tror att vi då kommer att ha nationella prov digitalt vilket är både spännande och utmanande. Frågan blir: hur ska eleverna lära sig då?
- Det finns en reklamkampanj från Internetstiftelsen som säger att med Google får du bara länkar och att AI ger svar. Det är sant, men det kräver att du redan har kunskap för att förstå förklaringen.
- Vissa saker kommer att förändras mycket medan andra kommer att vara precis som nu. Vi kommer fortfarande behöva kunna läsa, skriva, räkna och vara sociala människor. Det handlar om att förstå vad AI kan och inte kan lösa. Det är den intressanta utmaningen framöver.
Vad ska du göra efter intervjun?
- Jag ska rätta det nationella provet i historia, det var ett svårt prov för eleverna men de har kämpat bra.
Av: Jonas Ligården Neijmer
Fredrik Jacobsson, lärare 7-9 Djupedalskolan
